Tentaplugg

Halli hallå allesammans! Här har jag börjat komma in i vardag och rutiner, me like. Morgon till sen eftermiddag går åt att plugga och kvällar och helg ledigt som jag brukar ha det. På fredag har vi alltså en fem timmar lång tenta på de två första åren. Så den håller vi på och preppar för nu. Träffar mina fina vänner på dagarna och finular över frågor. Tänkte att ni kan få lite psykologkunskap, det här är ett axplock av vad vi lär oss
 
 
Fråga: Erik 9 år misstänks ha en intellektuell funktionsnedsättning. Din uppgift som psykolog är att ta reda på om så är fallet. Vad gör du? Vilka etiska problem kan du stöta på i samband med utredningen?
 
 
Svar: Beteendeobservation och intervju med anhöriga och med Erik. Insamling av annat material som till exempel tidigare skolprestationer, BVC-anteckningar och info från förskolan. → Jag samlar in allt material utan att på förhand ha en tydlig hypotes om vilka svårigheter Erik har. Uteslut inga andra diagnoser. Screena för “alla” tänkbara tillstånd och smalna av därifrån. 

Etiska problem? Föräldrar som inte samarbetar eller håller med. Min observation stämmer inte överens med föräldrar eller skola. Observationen visar en sak men testresultaten något annat - hur tolkar man detta? Andra yrkesgrupper har invändningar som “ställer till det”. Ett annat etiskt problem kan vara om man ska sätta en diagnos om Erik ligger på gränsen för utvecklingsstörning (IK under 70). Kommer det innebära ett stigma, vill föräldrarna att Erik ska få en diagnos eller inte? Kommer han att få hjälp med en diagnos, och ingen hjälp utan?

 

Exempel på en till fråga:

 

Fråga: Redogör för vilka olika färdigheter (t.ex. uppmärksamma och tolka social signaler) som ett barn måste utveckla för att på ett framgångsrikt sätt kunna hantera problem som uppstår i umgänge med kompisar? Reflektera även kring varför barn med psykiatriska diagnoser (t.ex. autism, ADHD) ofta får problem med sina kamratrelationer!

 

Svar: Ett barn måste utveckla förmågan att sätta sig in i vad en annan person tänker. Detta är något vi lär oss i fyraårsåldern. En annan sak som barn behöver utveckla är det sociala spelet och vetskapen om hur en ska bete sig i olika kontexter. Detta lär sig barnet utifrån social inlärning. Barn med psykiatriska diagnoser kommer inte ha lika lätt för att se och lära in dessa sociala koder och mönster. Detta kan ge följder av utanförskap. Dodge model kan förklara hur social problemlösning sker och vi ska nu titta på hur det kan se ut när ett barn med ADHD ska ta sig an en social kontext utifrån dodge model. Dodge modell utgår ifrån 6 olika på varandra följande komponenter av problemlösning, som iakttas hos barn. 

 

Fråga: Beskriv sömnens olika stadier? Hur varierar dessa under sömnen? Beskriv översiktligt de biologiska mekanismer som styr människans dygnsrytm? Och sist men inte minst – hur ser du på sömnens funktion?

 

Svar:
Sömnens olika stadier: Man brukar skilja på två typer av sömn: REM-sömn (Rapid Eye Movement) och NREM-sömn (Non Rapid Eye Movement). Sömnen består av 5 olika stadier.

NREM-sömn kan delas in i 4 stadier. Varje stadium representerar ett visst sömndjup:
I stadium 1 inleds insomningen, man sover och vaknar lätt och muskel och ögonaktivitet avtar. Under denna fas kan man ibland uppleva ryckningar i kroppen när man håller på att somna in.
Stadium 2 kallas bassömn och utgör ungefär hälften (40-60 %) av totala mängden sömn under en natt. I denna fas avstannar ögonrörelserna och hjärnvågorna blir långsamma.
Det är stadium 3 och 4 som brukar kallas för djupsömn och det är under dessa stadier som den bästa återhämtningen sker. Stadierna karaktäriseras av mycket långsamma hjärnvågor och att man har svårt att vakna. Slutligen under stadium 5 sover vi REM-sömn. Andningsfrekvensen, pulsen och blodtrycket ökar. Hjärnan är nu nästa lika aktiv som i vaket tillstånd, ofta har man bisarra drömmar samtidigt som musklerna är utslagna (troligtvis pga. att man inte ska kunna leva ut sina drömmar). REM-sömnen anses vara viktig för inlärning och minnet.

Djupsömn är viktig för återhämtning och plasticitet. REMsömn är viktig för inlärning och minnet

Hur de varierar under sömnen:
Dessa stadier varar tillsammans ungefär 90-120 minuter och upprepas därefter i samma ordning. Det innebär att man först somnar in, sover djupare och djupare, därefter sover lättare, vaknar till, somnar om, börjar sova djupare osv. Detta sker mer eller mindre regelbundet under natten och totalt upprepar man mönstret 4-6 ggr. Man sover mer NREM-sömn i början av natten, medan REM-sömnen dominerar i slutat av natten. Hur mycket återhämtning sömnen ger beror på mängden djupsömn. De första timmarna ger bäst effektiv återhämtning.

Biologiska mekanismer som styr människans dygnsrytm:
Kroppens huvudsakliga mekanism för att styra vår biologiska rytm finns i ett område av hjärnan som kallas “the suprachiasmatic nuclei” (SCN), en liten del av basen av mediala hypotalamus som ligger alldeles ovanpå synnervskorset. Dygnsrytmen styrs av ett invecklat medfött genetiskt maskineri och dels direkt av ljusinflödet till ögat. Vissa av näthinnans ganglieceller är i sig själva direkt ljuskänsliga. De ljuskänsliga gangliecellernas axoner bildar den retino-hypotalamiska ledningsbanan som utgör en del av synnerven och slutar huvudsakligen i den SCN-kärnan. SCN-kärnan sänder i sin tur ut nervimpulser till ett stort antal områden i hjärnan bl.a. noradrenalinkärnan och serotoninkärnorna. SCN-kärnan kontrollerar dygnsvariationen genom att påverka tallkottkörtelns produktion av hormonet melatonin. Melatoninproduktionen är högst under dygnets ”mörka” period och anses vara betydelsefullt för en normal nattsömn. Kortisol och födointag är också med i processen.

Syn på sömnens funktion:
Sömnen har en rad olika viktiga funktioner: Inlärningsförmåga
o Hippocampus reaktiveras – information konsolideras och blir mindre beroende av hippo.
o Stärker procedurminne
Biologisk rytm – homeostas
Återhämtning och uppbyggnad
o Rensa slaggprodukter
o Stärker immunfunktion
o Kyler hjärna och kropp
o Synaptisk homeostas
o Skyddar oss från att gå runt halvsovande

 

Enjoy peeps! Ändå ganska kul o kunna eller hur? Kramkramkram till er 

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0